Senaste inläggen

Av Anna - 14 januari 2011 07:58

Börjar halv nio med "skönsång" i skolan :P

Vi har alltid friskvård på fredagar där man får välja olika aktiviteter och jag har då valt körsång, och jag kanske inte är nått proffs direkt Hahaha.


Känner att jag har lite extra tid idag innan skolan börjar då mina barn vaknade upp med feber och ont i halsen. Så jag slipper alltså skjutsa dom till deras skola först.

Tur de är så pass stora nu att jag kan lämna dem ensamma, jag är ju inte långt bort om de vill jag ska komma hem.


Ibland är jag inte så säker på att det är så himla lyckat att öppna truten och påstå/lova saker innan jag säger det    i måndags när vi pratade om alla som slutat röka i skolan så fick jag ju frågan om jag slutat. Hmm.... jag hade ju halverat mitt dagliga intag sedan i höstas iallafall... men "duktig" som jag är så kastar jag ur mig att "Men jag slutar i morgon" så ja... då var jag ju tvungen att hålla det.

I och för sig så är det ju positivt då jag inte tror att det finns några "bra" tillfällen att sluta, igentligen.

Har lyckats hålla mig rökfri i två dagar nu, förutom i tisdags då jag fuskade med 2st innan jag la mig    men igår rökte jag ingenting.

Ska försöka låta bli idag också, fan varje dag är ju en utmaning! Men jag ska klara det!


Det är ju så positivt att avstå från rökning; Du sparar pengar, du stinker inte rök, du slipper få rökrynkor, slipper slemhosta och blir inte lika ofta drabbad utav infektioner osv osv osv


Måste peppa mig liksom.


Måste iväg till skolan nu...


Over and Out Suckers!

Av Anna - 12 januari 2011 17:35

...i nått som kallas M I T T liv.


Det är ju meningen att det är J A G som ska sitta vid rodret och styra, men attans... tyvärr gäller det inte alltid. Det värsta är att jag inte ens vet om jag låter mig styras eller om det är så att jag vill styras alla gånger. Jag blir förvirrad utav detta dilemma, antar att jag får återkomma senare med ett vettigt svar, ett som jag verkligen kan stå för.

Så tills vidare får jag väl pendla mellan att vara passagerare och förare.

Så det kan vara ibland tror jag, men Jag Vet att jag funderar alldeles för mycket ibland.

 Kanske ska gå ett sjustegsprogram ellet nått?  


Har en kvinna i mitt liv, en hemterapeut, som säger att det är så häftigt att jobba med mig eftersom jag har en så stark vilja att förändra mig och att jag verkligen gör det också. Sedan sa hon till mig att sedan hon började jobba med/hos mig så har det hänt hur mycket som helst med mig. Vilket var roligt att höra.

Hon var hos mig idag, men tyvärr så träffas vi för sista gången nästa vecka sen avslutar vi hennes uppdrag hos mig.

(Lång historia, orkar inte dra varför jag haft henne)


Hon har hjälpt mig oerhört mycket och jag är oerhört tacksam över den coaching och bearbetning jag fått.

Förutom att jobba som familjebehandlare så jobbar hon också med misshandlade kvinnor vilket vi ägnat mest tid till att jobba med. Jag har lärt mig så mycket om mig själv och hur jag ska hantera den "aktuella människan".   he he


Jag kommer att sakna henne faktiskt   


Bye bye Suckers!

Av Anna - 11 januari 2011 21:50

Herregud... här kommer jag, fröken "Drama" och med det menar jag att det som ibland kommer ut ur min utsööööökta mun kan tas på allvar när det kanske inte alltid är meningen att det ska göra det Tuff Shit! HiHi.


Hmm..... vad menar jag med detta då?

Jo det ska jag tala om   

Har en benägenhet att slänga ur mig saker på ett sätt som får folk att bli alldeles förskräckta.


Ett praktexempel är detta...

För ett par år sedan då jag var fortfarande var sjukskriven, så ville jag verkligen ut och göra någonting.

Jag var sååå trött på att vara sjuk och gå hemma och var beredd på att göra precis vad som helst bara för att komma hemifrån, tom prostituera mig (Hehe) bara för att bryta tristessen!

Nääää skoja bara, men vem har inte tänkt tanken då pengarna lyser med sin frånvaro   


Men till åter till saken då...

Jag ringde upp min handledare på FK och frågade hur långt de kommit i mitt ärende sedan jag sist pratade med dom. Kvinnan säger då till mig att det kommer att ta tid innan de kan ge mig ett svar, vilket jag parerar med;

"Om jag inte får komma ut och göra nått omgående tar jag livet av mig!" (i skämtsam ton)

Men med detta uttalande menade jag ju inte bokstavligen utan jag försökte ju bara påtala hur viktigt det var för mig att avbryta min sjukskrivning!

Men jaja...jag fick då ett långt anförande om vilken obehaglig situation jag hade satt denna kvinna i, och förstod jag inte allvaret med att säga en sådan sak??

Bla bla bla....osv osv....


Men idag... ja ok det kanske jag inte skulle ha sagt då, men hallå???

Jag skulle ha låtit bli att vara så mycket Jag, jag skulle ha varit lite mer byråkratisk eller nått....hmm...

(Fast de sista meningarna här skrev jag inte, för jag har aldrig fel, är det inte så eller?   )


Tröööök kärring...... måste man ta allt så allvarligt... jag ville bara att hon skulle förstå min situation.


Men jo och ja, med detta menar jag att ibland är väl inte allt så himla genomtänkt som jag häver ur mig, fast jag antar ju att folk förstår när jag menar allvar eller inte.


Samma är det ju när jag skriver här, ibland är väl inte allt så genomtänkt, jag skriver ju oftast bara ner vad jag känner just då.

För stunden.

Sen trycker jag på spara inlägget fort som attan innan jag ångrar mig för att sedan logg ut, vilket jag kommer göra nu!


Over and Out!



Av Anna - 10 januari 2011 15:09

...me from inside.


All the stories are over, chapters are done, all this chaos around me, always alone. Why did i see burning fires in your eyes?

How could you let me end up in this.

Well I dont knowe. The rose I hold, wont seem to grow.

So what have you done?

What are you hiding?

What are you holding on?

This side of me is gone, its killing me inside.........


Älskar låten

Plan Three, What have you done


Kan känna igen mig i vissa textrader....

Vad som hänt har hänt och är redan gjort.

Mitt upp i allt så känner jag mig alltid ensam. Ensam i allt jag gör även om jag vet att jag inte är det. Ensamhetskänslan är någonting som ibland äter upp mig inifrån och ut.

Min tystnad tar död på mig inifrån och ut.


Lyckan jag håller i tycks inte växa hur mycket jag än försöker.

Vad har jag gjort med mitt liv? Varför "gömmer" jag mig själv, visar en sida men känner och gör nått annat.

Vad håller jag fast i?

Vad har jag gjort med mig själv? Varför tar jag inte bättre hand om mig själv?

Jag vill gärna skylla på någon annan, ingen speciell utan vem som helst. Varför tog ingen hand om mig bättre än så här?


Varför är jag så duktig på att ta hand om alla andra med inte mig själv?


Idag vaknade jag upp till en usel dag... en ledsen dag. En dag då jag känner mig fruktansvärt ledsen och ........... ensam. Ensam med mig själv och mina känslor.

Depp...depp....deppardag.


Ingenting är roligt, finns inget att skratta åt. Och jag som alltid hittar nått att skratta åt i allt elände juuueee......

Kanske ska stoppa huvudet i toan och spola? En tanke som alla andra.... men nääää...det låter bara äckligt...


Ett steg närmare kanten är jag iallafall.

Vill ingenting, men igentligen allting, fast näää ingenting.

Kanske ska hoppa i ån? Den är nära iallafall....

Vaknar väl till om inte annat blääää......


uuuuuuuu eller öööö?

Av Anna - 5 januari 2011 11:21

Tro det eller ej...

Kan inte sitta still, men kan inte få nått gjort heller... Sketans typ.


Har sovit hos Jenny i ockle i natt, sov faktiskt riktigt bra. Kul tycker jag då jag legat sömnlös i ett par nätter nu.

Vaknade vid åttatiden och tänkte uuu så trist då jag vet att hon alltid sover hela dagarna. Som tur var så vaknade sonen hennes, charmiga Razmus och tyckte vi skulle åka hem till mig så det gjorde vi. Han sitter nu parkerad framför tvn och spelar X-box. Ovanligt   


Har de senaste dagarna varit i ockle typ varje dag och hjälpt flickan få ordning i lägenheten då hennes sambo flyttat ut. Vilket jävla hästjobb! Han hade inte packat ihop sina saker, det var skitigt som fan och vi fick åka till tippen typ 2000ggr.

Trots denna utrensning så har det inte passat herrn i fråga att hämta sina saker eller lämna tillbaka nyckeln. Helt otroligt.


Idag kommer mina älskade flickor hem och jag längtar hur mycket som helst!!! Har inte sett dom på en och en halv vecka. Mina hjärtan   

Pratade med Saga igår, iofs så har hon ringt mig varje dag 1-3ggr, men just igår så talade jag om för henne att jag köpt ny TV. Varvid hon säger "Men mamma du kunde ju köpt nått till mig istället, vi har ju så många tvapparater iallafall" Hahaha! Hon är ju för söt    De är kloka de små liven.

Sen har vi Razmus som undrade varför vi hade så många platt Tvs hemma. Hmm.... vad svarar man på det? För att de tar mindre plats? För att jag har råd? För att jag har släktingar som hjälper mig ekonomiskt?

Själv tycker jag ju att jag har det skitdåligt ekonomiskt och inte har några dyra saker överhuvudtaget, vilket jag faktiskt inte har o andra sidan, men allt är väl vad man jämför med....alltid.


Näää....orka sitta här då....


Over and Out Suckers!

Av Anna - 4 januari 2011 14:45

Blir Ni/Du sjuk blir jag sjuk, frågan brukar bara vara vilken dag, blir Ni/Du typ normalt sjuk så blir jag jättesjuk.

Är det rättvist?   

Sitter faktiskt här och tycker synd om mig själv, har liksom varit rätt glad den sista tiden, pga att jag hållt mig frisk. Men nu sitter jag här och hostar så jag får ont i bröstet och med feber. Stackars lilla mig   


Det är bara att inse att livet är bra orättvist ibland, det suger men så kan det vara. Får väl vänta på att bli frisk, men jag har ju såååå svårt att sitta still längre perioder vilket brukar göra saker och ting värre, attans.

Spelar ingen roll hur sjuk jag blir... jag måste ända upp och springa runt och greja.

Hahaha!

Beror på det där bipolära ni vet, myrorna i arslet och rastlösheten.


Läste en skylt igår där det stod

"Not even your problems will last forever"

Tyckte det var rätt kul faktiskt   


Bara så alla vet så finns det alltid nått kul/positivt i allt tråkigt och det har då räddat mig hela mitt liv, jag skrattar bort problemen så gott jag kan.

Det är ok att vara ledsen ett tag men sen är det faktiskt bara att rycka upp sig.

Det är vad livet har lärt mig   


Var och köpte ny TV idag, såg en annons, stack iväg, peka på den, betalade och åkte hem och packade upp den.

Stackars personal, jag stod och hostade som en jubelidiot, trodde dessutom att jag skulle tuppa av, var jättevarm av febern och helt matt men hem kom jag. Med en ny TV   

Undrar hur länge jag kommer att vara glad över den? Jag menar på att man önskar sig något, får det, är lycklig, för att sedan glömma bort det och önska sig nått annat. Oftast i allafall.


Förra veckan gick jag och sålde alla mina guldsmycken, kändes inget roligt men jag använder dom ju aldrig ändå. Men iallafall.

Det kanske kommer en dag då jag ångrar mig men det är ju då. Det var ju bara saker.

Kände mig så pengakåt att jag nästan sålde arvegodset från farmor oxå!!!

Men återfick vettet och behöll det, phuuuiii...


Det är inget roligt att vara utfattig. Nån som vill byta?

Hahaha! As if, eller hur   


Over and Out Suckers!

Av Anna - 2 januari 2011 20:44

Nytt år, nya problem, eller?  

Året som vart har ju vart stjärnspäckat med problem och annan skit, visserligen så vart ju den sista delen rätt ok, tack och lov, men jag hoppas innerligt att detta år låter mig vila från problem och annat skräp, jag menar på att det skulle ju vara kul att få bryta trenden nån gång haha!


De sista veckorna i mitt liv har varit hektiska och jag har varken haft tid eller lust att blogga, har tänkt på det ett par gånger men har liksom känt mig hjärndöd med en robothjärna som sagt åt mig vad jag ska göra och inte göra och att sätta mig vid datorn och knappa på tangenterna har inte känns speciellt lockande, men det kan ju vara så ibland.

Däremot har min hjärna ibland hoppat igång och gått på högvarv i korta stunder men ingenting har då kommit ut i skrivande form, och så kan det ju vara ibland.

PEACE WILL COME TO ME!


....och nu orkar jag inte sitta här längre, ska ringa världens bästa Marre istället   


Over and Out SUUUUUUUUCKERS!

Av Anna - 27 december 2010 11:12

....jag kommer ingenstans....men jag är på väg, snart.

Springer fram och tillbaka här mellan datorn och andra göromål.

Men snart ska jag iväg, iväg och ivög.


Nån sa till mig att jag inte har nått liv, en annan sa då att jag visst hade det, bara att jag lever alla andras.

Hahahaha!


Undrar om jag ska trycka i mig nån slags frukost innan jag drar iväg? Usch jag har ingen matlust, har varit utan det i snart en veckas tid.... Weird.

Godis vill jag kräkas på. Inget gottesug alltså.

Kan man leva på flytande föda?


Min jul flöt iväg, jag tror inte att jag var närvarande, jag var där men ändå inte där. Som vanligt, som alltid jag. Det där med att leva i nuet...Bläää!

Har stora problem med att njuta av stunden. Saknar den efteråt istället.

Hade det jättebra uppe hos mamma, lat som attan var jag, nästan så att jag skäms.

Kunde helt klart ha engagerat mig lite mer antar jag, men jag var så trött. Har ju kört nästan 170mil den senaste veckan. Man kanske har rätt att vara seg och trött då? Vad vet jag....


Jag är iallafall glad och speedad i 390 idag.

Rastlös, i det där tillståndet där ingenting igentligen blir gjort utan jag springer bara runt och gör igentligen ingenting. Fast jag är iallafall påklädd och allt det där så jag kan ju resa på arslet och ta mig i kragen och gå utanför dörren. Har ju en del att göra idag.

Som vanligt...

En del saker vill jag själv andra vill jag inte utan det ska göras ändå.

Kallas det livet kanske?


Nä, livet och verkligheten har kallat hela morgonen på mig nu så det är väl dags att stänga burken och dra mot nya mål och äventyr.


Some day I will break free and they wont kill me from being me   


Over and Out Suckers!!

Ovido - Quiz & Flashcards