I min enfald trodde jag att det var lätt att springa ifrån mitt förflutna.

O X E L Ö S U N D.

För mycket skit, ilska och för mycket sorg.

Jag lämnade ockle med ett löfte om att aldrig återvända, aldrig sätta min fot där igen.

Men är inte Ödet en skojjare?

Ödet gjorde att min bonuspappa flyttade tillbaka dit och ok det kunde jag väl leva med. Så gick tiden och jag träffade världens bästa Marre, och vart bodde hon? Jo i ockle så klart, sen har vi världens bästa Jenny som tog sitt pick och pack och flyttade dit. Hmm... detta var bara början, tycker att jag de senaste året träffat på fler och fler oxelösundare, antingen har dom flyttat in till Nypan eller så bor dom kvar så att jag helt enkelt är tvungen att åka dit för att hälsa på dom där.

Har många urtrevliga oxelösundstjejjer i min skola faktiskt, btw liksom.

Så hur jag än gör blir jag aldrig av med Oxelösund, det är som en böld i mitt arsle   Jag antar att jag helt enkelt får acceptera att jag är en gammal oxelösundare vare sig jag vill eller inte.

Det positiva (man ska alltid plocka fram positiva saker i det negativa, haha) med att tvingas "möta" Oxelösund igen och ofta är att jag kan försonas med mitt förflutna, jag kan till och med plocka fram positiva bitar, händelser och människor   asssåååå..... ja e bara såååå klok!   

Till saken hör att jag var rätt utanför ända från lekis fram tills sjunde klass, då jag började söka mig nya vänner och mitt liv blev genast mycket bättre, men illviljan emot vissa personer har ju setat kvar, men lagt sig med tiden tack och lov    

Barn kan vara väldigt elaka och har man en gång hamnat utanför är det svårt att ta sig in igen. Det är tufft att vara barn   

Så detta var anledningen till att jag stack från min hemort så fort jag kunde med ett löfte om att aaaaaldrig återvända till den där jääävla skitstan!!!!!

Men som sagt, människor förändras, tom "perfekta" jag!   

Over and Out Suckers!

Har återigen en trist lunch att fördriva och jag vet inte riktigt vad jag ska göra så jag skriver väl lite strunt då    bara för att underhålla mig själv alltså.

Fick världens komplimang idag, en klasskompis sa "Oj det syns redan att du blivit smalare" vilket jag tyckte kändes bra och gör ju att man verkligen vill fortsätta med träningen, vilket jag ville ändå men iallafall.

Usch måste skriva klart novellen i svenska idag och det känns tungt, jag fick ihop ett utkast igår men det känns ju som värsta skiten, det måste göras. men det är verkligen svårt när inspiriationen tryyyyter...    bläää....

Nästa vecka är det lov och jag och barnen åker upp till mamma i Rättvik, det ska bli skönt. Har jag tur följer sonen med flickvän med tillbaka hem, de har sportlov veckan efter. Man vet ju aldrig med pojken han har ju en benägenhet att ändra sig rätt ofta nu för tiden. Men det väl åldern, tonåring. Det säger väl allt   

Har varit grymt irriterad och arg den här veckan på en viss person, tyvärr är det någon jag måste ha kontakt med vare sig jag vill eller inte, men nuförtiden så ryker det ur öronen på mig så fort jag måste ha med den sjuke jä.....ln att göra.

Det är bara att konstatera att ibland är det svårare än annars att låta det saker och ting gå in i ena örat och ut genom det andra.

Tro mig när jag säger att jag verkligen försöker att inte bry mig men det är svårt när man måste samarbeta och den andra drar åt ett annat håll och inte går att resonera med.

Nä nu ska jag skriva lite på den där novellen då....

Over and Out Suckers!

Fy vad jag "inte tycker om" att ha tider att passa   

Jag vill bara, bara vara fri att göra vad jag vill när jag vill (iallafall vissa dagar) som idag ex vis, då jag har tid uppe på psyk för att träffa min "pissolog" (fint översatt) men jag har ingen som helst lust att gå dit!

Varje gång känner jag att jag egentligen inte har någonting att säga?

Fast varje gång går jag dit och varje gång jag kommer dit så säger jag ju nått! Men jag pratar ju bara rappakalja bara för att säga nått...hmmm.... antar att jag har svåra psykologiska problem av psykologisk natur.... hmmm....

Jag vet att jag borde säga att jag inte har behov av att komma dit längre.

Varje gång jag ska dit så säger jag till mig själv att "Idag säger jag det!" och varje gång jag går därifrån så...... har jag inte sagt nått!    "MuppMigSjälv" Typ.

Jag har honom bara kvar för att han hjälper mig bla med kontakt med min läkare, eftersom min läkare inte kan prata ordentlig svenska, så jag förstår inte vad hon säger och hon fattar inte vad jag säger??? Sjukt va....   

ja sen hjälper han mig med kontakter med FK och AF oxå då...

Undrar om jag kommer att säga någonting idag när jag kommer dit? Hmmm.... bra fråga men det visar sig när jag kommit hem   

Måste gå nu då så jag inte kommer för sent, eller vad säger jag??!! Jag menar förstås "inte allt för sent" Haha!

Anna = Tidsoptimist

Tjing Tjing!

Jaaaooo!

Framför burken igen, jag vet inte men det verkar som om jag har fått en fallenhet för att hamna framför datorn läggandes patiens när jag har tråkigt ... booooring men ett bra tidsfördriv.

Idag har jag hunnit med att ta mig igenom hela 3st filmer utan att få frispel. Och hör och häpna, jag rekomenderar dom alla 3! Det hör ju inte till vanligheterna direkt. Hahaha!

Hur många har inte hyrt ett par filmer och ingen av dom har varit bra? Antar att det är många, det brukade iallafall hända mig på den tiden då jag jämt hyrde film.

Men nu för tiden så &/&¤%#( från nätet   

De filmer jag vill rekomendera er att se är;

"Tangeld"

"Shrek Forever and After"

och

"I rymden finns inga känslor"

Jag skrattade hjärtligt till dom alla   

Har bestämt med mig själv att jag ska göra tre stora förändringar i mitt liv vilka är;

Sluta röka - redan gjort

Ta upp min träning igen - redan gjort

Ändra mina matvanor - på gång.

Det här med att ändra maten är nog det svåraste för mig då jag har typ noll intresse för matlagning, det är ju inte det att jag inte kan laga mat, det är bara det att jag tycker att det är en stressfaktor....

Jag har iallafall börjat välja bort matvaror utan nyckelhål och under morgondagen ska jag googla fram lite nya lättlagade, nyttiga recept.

Babysteps är mitt motto. Dessutom så har jag kommit fram till att det är ok att fallera ibland, huvudsaken är ju att det blir rätt i slutändan.

Med fallera menar jag helt enkelt att om jag ex vis skulle vilja ta en cigarett en dag så är det endå bättre än de 15-20st per dag jag rökte förr.

Och eftersom jag slutade röka för bara en månad sen så tycker jag att varje dag är en seger som jag inte går och köper ett ciggpaket och börjar röka igen. Visst har jag tagit en cigarett då och då men jag kommer alltid på att de smakar askkopp och mår dåligt över att jag ens tagit ciggen i min mun   

Så nu för tiden känns det väldigt främmande för mig att börja röka som förr igen.

Näää nu blir det pilates, mitt nya liv har ju börjat!