Musiken jag lyssnar på är deppig, deppig... om det inte nu vore så att jag redan var deppig så skulle jag definitivt bli det nu isåfall. Fast jag är kanske lite konstig, eller inte? Om jag är deppig så gillar jag att lyssna på riktigt deppig musik så jag riktigt kan gräva ner mig.

Men och andra sidan så älskar jag ju lite deppig, sorglig melankolisk musik vilket humör jag än är på. Den gör mig lugn och harmonisk. Komplext det här vart då....

Jag har inte bloggat på länge..... inte delat mina tankar, inte nått.

Själviskt utav mig, eller hur.........

Jag har sedan två dagar tillbaka haft låten "aldrig ska jag sluta älska dig" i mitt huvud på repeat. Den bara snurrar och snurrar...

Syrran öppnar en butik i september och i den lokalen har jag i princip levt mitt liv i nästan två veckors tid nu varvat med att vara barnvakt till Joline. Men det kan ju vara bra, då vet ni ju vart jag håller hus, och JAG vet vart jag ska hålla hus. Det är ett himla målande och snickrande. Jag trivs där, jag känner mig nyttig och jag tycker att det är roligt även om jag kanske beklagar mig nån gång. Atmotsfären är lugnande. Där kan jag släppa alla tankar och bara vara, göra och sköta mitt så att säga. En bubbla, ett vakuum i tillvaron.

Helgen har inte vart speciellt rolig, igår spenderade jag kvällen tillsammans med Jenny i butiken där vi gungade i varsin gungstol småpratandes, lyssnade på musik och tittade på när Kristin målade möbler. Det vart ändå en trevlig kväll som avslutades med en äcklig pizza, men den mättade iallafall.

Jag sov iallafall i natt, vilket var mer än jag gjorde natten innan då det bara inte gick. Förvånande nog sov jag till 13 idag?!!

Det enda jag gjort idag är att vara i syrrans butik samt tagit en promenad...

Jag tror jag ska lägga mig snart. När man sover så tänker man iallafall inte, och inte känner man nått heller. Ett avbrott i tillvaron.

Imorgon går jag väl till butiken, igen... som varje dag. Måla lite. Lyssna på deppmusik. Igen.

Varför varför varför är jag så urbota naiv?

Varför ska jag tro att allt är mitt fel?

Varför tar jag på mig allt även fast jag inte är skyldig?

Jag var stolt över mig själv, inga lögner, ingen hysteri och ett sansat beteende.

Jag trodde jag hade lärt mig och framför allt bestämt mig för att ingen någonsin ska få trampa på mig igen, så varför i hela världen låter jag det hända igen?

Jag känner mig så dum, korkad.

Jag sitter ihopkrupen i en låda,jag har svårt att andas, jag tror att jag darrar.

Väggarna trycker mot min kropp, men samtidigt som jag har panik och klaustrofobi så känner jag mig trygg.

Jag är livrädd, ska jag öppna locket? Går det ens att öppna?

Ännu värre , tänk om någon öppnade...

Jag är så rädd, tänk om, tänk inte.

Orkar inte tänka, kan inte tänka.

Vad händer?

Jag skakar men det syns inte.

Yta är allt, släpp inte kontrollen.

Jag har ingen kontroll.

Putta mig och jag hoppar, kittla mig och jag skrattar, slå mig och jag gråter.

Jag är intet, jag är allt.

Jag vet att jag inte är ensam i den bemärkelsen, men ändå känner jag mig ensam. Liten och tråk. Så tack era galningar där ute som förgyller mina dagar   

Här sitter jag och ältar, grämer mig och undrar vad jag kunde gjort annorlunda... men jag vet inte... nä det gör jag inte.
Det känns som om nån dött, så det här går inte, jag måste iväg och ut. Kan inte sitta här i ett sjunkande skepp.

Over and Out Suckers!

Mitt namn är Anna och det rimmar på Kanna

och Panna.

Men det kan väl vara detsamma, annars kan det bli ett

jävlar anamma.

Jag sitter här i en skrivbordstol men jag klär inte i kjol.

Fast jag hade på mig en i fjol, och jag trodde jag var cool.

Mitt rim det suger, det knappast duger

Men vad ska en kvinna göra?

Trilla på sitt öra?

Aj aj aj

Vilket himla blaj!

Jag blir så himla skraj, och det rimmar på paj!

Att ni detta läst kan bara peka på en sak

och det är att ni har ändan bak!

 Glad Påsk!   

Ja inte vet jag egentligen vad jag ska kladda ner här, men jag har inte så mycket att göra. Men jag skriver väl lite tråk då i brist på annat   

Idag skulle vi träffas i aulan halv nio på vad jag visste

"Gud vet vad?"

När jag kom dit var det första jag såg ett konstverk på duken, ett jag kände igen och tänkte NEEEEJ! Ve och fasa!   

För bara ett par veckor sen hade vi nämligen samma föreläsning fast på svenskan... Visst tycker jag väl att konst är intressant men inte har jag lust att sitta och höra samma saker en gång till.

Så första timmen satt jag med lurar i öronen och lyssnade på RIX fm och hoppades att inte läraren skulle se   Det värsta var väl när de drog ett skämt på RIX och jag började skratta för mig själv, jag var ju så inne i programmet.  Det kanske inte vad som förväntas under en konstföreläsning, att skratta för sig själv alltså?

HiHi!

Som tur var så var det en till tjej som har svenska med mig som kände precis som jag så efter fikarasten frågade vi om det var ok att sätta oss i klassrummet istället, vilket det var. Så nu sitter vi här och hänger framför varsin data.

 Iofs så skulle jag ju kunna göra lite skolarbete?

Hm... måste fundera på det där ett tag...

Såg en rolig artikel i en tidning igår.

Där var det en bild på en muslimsk kvinna, ja i en slöja vilket såg rätt kul ut med tanke på att ämnet i artikeln handlade om att hon öppnat en sexbutik i sitt hemland.

Det såg ganska kul ut på bilden med kvinnan i slöjan med tanke på vad det handlade om   

Där sålde hon iallafall sexiga underkläder och alla möjliga sexleksaker, förutom dildos, de är tydligen förbjudna inom islam. Vidare stod det att det hon sålde mest utav var g-punktsstavar och ätabara undies?  

Men jag blev lite fundersam över vart i koranen det står att det är förbjudet att använda dildos???

Det skulle jag vilja se, för inte tror jag att de fanns när koranen skrevs? Eller?  

Ställer mig grymt frågande där?

Hahaha!

Från det ena till det andra så håller jag på att sälja av en hel del möbler och annat jox där hemma och jag hoppas verkligen att det är någon som nappar på mina annonser. Jag har lagt ut en del på "köp/sälj/byt gruppen 0155 på FB. Bara så ni vet.   

Så letar ni efter nått eller vill komma och titta så vet ni hur ni får tag i mig.

Dessutom är väl det mesta till salu för rätt pris så att säga   

Behöver pengaaaaaaar, om det nu gått någon obemärkt förbi. Hahahahahahahaha!   

Nä nu orkar jag inte sitta kvar här... typ som vanligt när det gäller mig.

Fort in, snabbt ut!   

Over and Out Suckers!

ps. Jag har en bra dag idag!    ds.

Meningen med livet?

 Hmm... Vad är den?

VAR är den?

Är rätt så trött på dessa evinnerliga jä-a penningaproblemen... SUCK!

Sen passar jag på att trycka in ett par suckar till...suck suck suck....

Dessutom är jag rätt trött på att överhuvudtaget behöva klaga över att jag inte har några pengar hela tiden. Suck. (Igen).

Det är ganska trist att behöva vara den där loosern som inte har råd till ditten och datten, den som helt enkelt INTE HAR PENGAR SÅ DET RÄCKER!

Det är säkert rätt tröttsamt att behöva höra på också   

Men jag passar väl på att klaga ordentligt nu när jag ändå börjat då.   

Ha Ha Ha!

Jag har aldrig i hela mitt liv varit eller känt mig så fattig som jag gör nu. När jag förr varit utan pengar har jag åtminstonde kunnat skaka av mig det och tyckt att det ordnar sig, vilket det faktiskt gjort. Men den här gången känns det faktiskt rätt tröstlöst. Inte så himla roligt faktiskt. Dessutom så skäms jag över att överhuvudtaget ha det så, eller att behöva erkänna det för mig själv.

Visst skulle jag kunna ta ett extrajobb, men tyvärr... det går inte. Den ersättningen jag har för att kunna studera tillåter inga extrajobb för då blir jag av med den   och min utbildning måste jag ju ha för att kunna få ett anständigt jobb. Så jag sitter fast i en rävsax! Jag lever "Moment 22". (och nej jag uppbär inte CSN)

Barnfattigdomen i Sverige har ökat, bara så ni vet.

Jag vill iallafall säga att jag är grymt tacksam över mina kära runt omkring som hjälper mig så gott de kan. Tack, jag är så glad över att ni finns så mina barn får mat på bordet och kläder på kroppen   

....för så illa är det...

....until next time....

Over and Out Suckers!

Är det ok att stänga in sig och tycka synd om sig själv, dra täcket över huvudet, stänga av mobilen, låsa dörren och strunta i att öppna om nån ringer på?

Får man tycka synd om sig själv eller räknas man som patetisk då?

För om det inte är ok så räknas jag som det sistnämnda  

men säg inget till nån isåfall.

Alltså jag förstår inte, på riktigt.   

Hur jag än vänder arslet så har jag det där bak. Mycket konstigt?

RUUUUMPAAA!

Vad jag inte förstår är varför vissa glider runt på bananskal och andra, bland andra jag, råkar ut för det ena bakslaget efter det andra...

Många har gångerna vart då jag (i tankarna alltså) vänt ansiktet uppåt, knutit nävarna och skrikit

V A R F Ö R! Vad har jag gjort för att förtjäna det hääääär!!!!   

Jag vet att man inte ska klaga och jag vet att det inte är bättre än vad man gör sig, men om det är så att man uttömt alla andra möjligheter och det iallafall inte blir bättre, ja... då vet inte jag???    (sorglig musik spelas nu i bakgrunden)

Men det är klart... inte ska jag vara så här negativ...

JAG TROR JU PÅ TOMTEN OCH VÄRLDSFRED   

OVER AND OUT ALL YA SUCKERS!